Höstens bästa grönsaker

EKO Ärtor (juli-september)
Det finns både gula och gröna ärtor. De gula är goda i soppor och grytor. De gröna är goda att koka, ha i soppor, grytor och stuvningar. Säljs torkade(måste blötläggas innan tillagning), men de gröna finns även som färdigkokta i frysdisken.

Gräslök (april-september)
Tacksam växt för såväl kruka som trädgård, säljs ofta i kruka eller knippen. God grovhackad eller finhackad i såser, sallader, till ägg och fisk, på smörgåsar och mycket mer. Förvaras i kylskåp i plastpåse med lite vatten.

Purjolök
(maj-december men något minskad tillgång maj-juni och december)
På denna cylindriska, långa lök går det bra att använda såväl det vita och det gröna. Löken är god rå och finhackad i sallader, men är även god i soppor, grytor, gratänger, pajer och såser. Förvaras kallt.

Spenat (april-september)
Säljs antingen färsk som lösa blad eller i knippen, men finns även fryst. Bladen är mörkgröna, har en mjäll konsistens och fin, mild smak. Kan användas råa i sallad, lätt stekta, i soppor, stuvningar, gratänger eller pajer. Färsk spenat har en relativt kort hållbarhet, men förvaras svalt i plastpåse.

Rädisor (april – oktober)
Finns i varierande färg och form, men den runda, röda rädisan är vanligast. Innehåller senapsolja och får därför en pigg, skarp smak. Goda råa eller lätt upphettade. Förvaras svalt, helst med blasten bortskuren.

Ostronskrivling (april-september)
Stor och utbredd svamp med kort fot som växer likt ett sammanhängande huvud. Har en kraftigare smak än champinjoner och är mycket god att t ex steka, använda i grytor, stuvningar eller soppor. Förvaras kallt.

Dill (april-oktober)
Klassisk nordisk ört där man använder såväl blad och stjälk som blomställning. Används till skaldjur-, fisk- och äggrätter, i inläggningar, såser och sallader. Kan förvaras kallt och fuktigt ett par dagar, men går även bra att frysa.

Schalottenlök
(juni-april, men något mindre tillgång under mars-april)
Finns även som bananschalottenlök. Med sin milda och karaktäristiska smak anses den bland de finare lökarna och har ett brett användningsområde. Äts både rå och tillagad i såser, soppor, grytor, gratänger, omeletter, sallader och mycket mer. Förvaras kallt och torrt.

Rossisallat (juni – september)
Kallas även rosésallat eller rosensallat. Har ofta små, hårt knutna huvuden som är härligt röda med vita inslag. Har en trevlig besk smak som gör att den passar fint i en sallad tillsammans med andra salladssorter. Förvaras i kylskåp i fuktig plastpåse.

Gul lök (juni-april, men något mindre tillgång under mars-april)
Kallas också kepalök och har ett mycket brett användningsområde. Passar i allt från soppor, såser och grytor till att steka, koka och rosta. Har en något skarpare smak än rödlöken. Förvaras kallt och torrt.

Rödlök (juni-april)
Nära släkt med den gula löken och de båda kan många gånger ersätta varandra. Den röda löken har däremot en något mildare smak och passar därför särskilt bra rå i sallader. God i inläggningar, soppor, grytor, att steka, koka, i såser, gratänger, pajer och mycket mer. Förvaras kallt och torrt.

Blomkål (juni-november)
Hela blomkålen kan ätas, men den blomliknande toppen är mjällast. Har en mild och god smak som passar såväl rå i sallader som tillagad i soppor, wok, grytor, gratänger, pajer, puré och som kokt eller stekt grönsakstillbehör. Förvaras kallt i plastpåse.

Broccoli (juni-oktober)
Hela broccolin kan ätas och har mild och fin kålsmak. Små buketter kan ätas råa i sallad, men broccoli är även gott tillagat i soppor, wok, grytor, gratänger, pajer, Även gott som kokt eller stekt grönsakstillbehör. Förvaras kallt.

Romansallat (juni – oktober)
De långa, gröna bladen hålls samman i ett litet huvud som säljs antingen i kruka eller i inplastad. Har en lite skarpare smak vilket gör att den är en självklar ibland annat klassiska Cesarsalladen. Kan även ätas lätt upphettad. Förvaras kallt i plastpåse.

Ruccola (juni – september)
Heter egentligen senapskål på svenska och har sitt ursprung i Italien. Har en skarp, lätt pepprig smak som påminner om rädisa och pepparrot. De långsmala, flikiga bladen kan ätas råa i sallader, men passar även bra att göra pesto på. Förvaras kallt i plastpåse.

Spetskål (juli – september)
Påminner till smaken om en mild vitkål, men skiljer sig till utseende genom det spetsiga huvudet. Dessutom kan bladen ibland vara mörkare. God antingen rå i sallader eller tillagad i wok, soppa, gryta, pudding eller kåldolmar. Förvara kallt i plast.

Champinjon (året om)
Både den knubbiga, vita hatten och foten äts och smaken är mild och fin. God att steka, använda i stuvningar, grytor, soppor och pajer. Även god rå i sallader. Förvaras kallt i papperspåse.

Jordärtskockor (september-mars)
Näringsrika knölar som växer i jorden likt potatis. Skockorna skalas och läggs i kallt vatten, annars missfärgas de lätt. Goda att råsteka, koka, göra puré av eller mixa till en slät soppa. Förvaras kallt.

Rättika (september – februari)
Ser ut som en stor, ljus morot och kan bli upp till 50 cm lång. God att skala och använda rå i sallader, men även kokt i grytor, soppor osv. Har en smak som påminner om pepparrot, ruccola och rädisor. Förvaras kallt.

Kantareller (augusti-november)
Mycket god matsvamp som är vanligt förekommande under sensommar och höst. God att steka, använda i stuvningar, grytor, soppor och pajer. Går bra att hastigt blanchera och frysa in. Förvaras annars kort tid i papperspåse i kylskåp.

Salladskål (juni – november)
Kallas även för kinakål och har långa, ljusgröna blad som blir grönare och krusiga upptill. Har
en krispig och saftig konsistens och en mild kålsmak. God rå i sallad, men passar även att woka, steka eller koka. Används även till att göra koreansk kimchi, som är en mjölksyrad sallad. Förvaras kallt insvept i plast.

Rödkål
(augusti – mars, men något minskad tillgång under februari och mars)
Har samma egenskaper som vitkålen men har en vacker röd färg på bladen. Passar i sallader, i wok, att steka, i soppa, gryta, pudding eller kåldolmar. Förvara kallt i plast.

Vitkål (juni-mars)
Stort kålhuvud med fin kålsmak. Den mindre, spädare vitkålen är god som den är i sallad, medan den större med grövre blad är god att tillaga. T ex i wok, att steka, i soppa, gryta, pudding eller kåldolmar. Förvara kallt i plast.

Grönkål (september-februari)
En sorts bladkål som är mörkgrön och saftig. Både stjälkar och de krusiga bladen äts och har ganska kraftig kålsmak. God i stuvning, paj, soppa eller rå i sallad. Förvaras kallt i fuktig plastpåse. Säljs både färsk och fryst.
   
Brysselkål (september – februari)
Heter egentligen rosenkål och dess små kålhuvuden säljs antingen färska på hösten och vintern eller frysta resten av året. De yttersta bladen är lite beska, men resten har en mild, fin kålsmak. Passar i sallader, att koka, gratinera, i soppor eller grytor.

Kålrabbi (juli-september)
En lite bortglömd men mycket läcker kålsort. Det är själva stammen som man skalar och äter, och köttet är mjällt och krispigt. Smaken är mild och fin. Kan ätas rå i sallader, men är även god att rosta, koka, steka och stuva. Förvaras kallt.

Olika sortera bönor (juli-september)
I Sverige finns bland annat bondböna, brytböna, haricots verts, skärböna och vaxböna. Bönorna är goda att koka och äta hela. Förutom bondbönan där man endast äter ”ärtorna” inuti bönan som man får fram genom att ta bort bönans yttre skinn, koka de ljusgröna ”ärtorna” med dess hölje och sedan tas även detta hölje bort. Förvaras kallt, helst i plastpåse.

Squash (juli-oktober)
Kallas även zucchini och courgette. Tillhör samma familj som gurka och pumpa. Finns både som mindre och större varianter, liksom en gul sort. God rå i sallader, att rosta, grilla, steka eller koka lätt. Även gott att fylla med t ex köttfärssås och baka i ugnen. Förvaras svalt.

Fänkål (juli-september)
Kan både vara riktigt rund och stor, liksom plattare och mindre. Har en söt smak som drar åt anis eller lakrits. Mycket god rå i sallader och som tillagad i grytor, såser, soppor, bakad eller gratinerad. Förvaras kallt i plastpåse.

Tomat (april-oktober)
Det finns flera olika sorter att välja mellan, i olika färger och former. Riktigt mogna ska de ha en söt, saftig smak och intensiv färg. Goda råa i sallader eller på smörgås, men även goda att koka, steka, gratinera, rosta. Känsliga för kyla och  bör förvaras i ca 12-13 grader.

Mangold (juli-oktober)
Bladen på detta huvud används som spenat. Är de späda är de goda råa i sallad, annars är de goda att steka, koka, använda i soppor eller stuvningar. Förvaras kallt, gärna i plastpåse.

Gurka (februari-oktober)
Det finns en mängd olika sorter men i Sverige slanggurka och druvgurka de vanligaste. Den förstnämnda är vanligast förekommande i grönsaksdiskarna och i sallad, medan den andra framför allt används till inläggningar. Slanggurkan är god till sallader och på smörgås men även i grekiska såsen tzatziki. Förvaras svalt, ca 12 grader.

Persilja (april-oktober)   
Finns som krusbladig och slätbladig och säljs antingen i krukor eller knippen, men även i frysdisken. Användes från början främst som läkeört. Allsidig krydda som är god i rätter med fisk, grönsaker, ägg och i grytor. Även god i sallader, såser och soppor. Förvaras kallt och fuktigt.

Salladslök (maj-september)
Kallas även piplök och ser ut som liten purjolök. Har en mild löksmak och är god rå sallader eller tillagad i soppa, wok, grytor. Även god att steka eller grilla. Förvaras kallt i plastpåse.

Morötter (Året om men något minskad tillgång i maj-juni)
Vitaminspäckad rot som nu för tiden finns i färger som orange, lila, gul och vit. Förvaras kallt. Allsidig rot som är god såväl rå i sallad som kokt i soppa, stekt, i grönsaksbiffar, wok, grytor, gratänger och mycket mer.

Rödbetor (Året om)
Dessa färgsprakande rötter har en söt, fin smak. Finns även som gulbeta och polkabeta. Goda att lägga in, koka, rosta, ha i soppa, gryta, gratänger eller grönsaksbiffar. Kokar man dem med skal på behåller de sin fina färg och mer vitaminer, och dessutom är det sedan bara att gnugga av skalet med händerna. Förvaras kallt.

Potatis (september – april)
Det finns mängder med sorter, och de är bra för olika ändamål. Vissa är mjöliga och passar bäst till mos, gratäng, att pressa, soppa, grytor osv. Fasta sorter passar bäst att koka, steka, rosta eller fritera. Vill du att potatisen ska hålla samman när du kokar den kan du låta skalet vara kvar. Förvaras kallt, gärna i papperspåse. 

Rotselleri (Året om men något minskad tillgång april – juni)
Det gulvita fruktköttet har en väldigt aromatisk, söt smak. Passar bra att rosta, ha i grytor, soppor eller att steka. Förvaras kallt, gärna insvept i plast.

Majrova (juli-oktober)
Kallas även navet. Platt, rund liten rot som är vit med rosa- eller lilafärgat skal på ovansidan. Fruktköttet är ofta spätt och har en mild smak. God rå i sallad, kokt, stekt, rostad, i soppor eller grytor. Förvaras kallt.

Vitlök (juni-oktober)
Svensk vitlök säljs antingen som färsk vitlök i början av sommaren och är då saftigare med en mild smak. God att grilla, rosta eller steka hel eller halv. Under resten av säsongen, fram till oktober, får man sedan tag i den vitlök med lite torkat skal som är vanligast förekommande. Mycket brett användningsområde och är god i allt från såser, soppor och stuvningar till att rosta och steka. Förvaras torrt och kallt.

Kålrot (året om men något mindre produktion under maj-juli)
Skalas och har ett gulorange fruktkött som har en mild, fin kålsmak. God att koka, rosta, använda i grytor, puré eller riva ned i sallad. Förvaras kallt, men inte i plastpåse.

Majs (augusti-oktober)
Majskolven, där man äter kärnorna, har en söt och mild smak. Majskornen är goda råa i sallader eller i soppor, stuvningar, grytor eller bara kokt i sin enkelhet. (Kokas de för länge blir de däremot hårda.) Förvaras kallt.

Pumpa (augusti – november)
Är släkt med meloner och gurka. Det finns en mängd olika sorters pumpor, bland de vanligaste ätpumporna i Sverige är olikas sorters myskpumpor, vinterpumpor och jättepumpor. Köp de som är riktigt tunga och hårda, och som låter ihåligt när man knackar på dem. Fruktköttet har en söt smak och doft och är väldigt gott att rosta och äta i bitar eller mosa, använda i soppor, bakning eller grytor eller till marmelader. Förvaras svalt.

Stjälkselleri (juni-oktober)
Kallas även bladselleri. Består av långa, kraftiga bladstjälkar som är saftigt krispiga och har en mild, fin smak. Goda råa i sallad och som snacks. Även goda i grytor och soppor. Förvaras kallt i plastpåse.

Palsternacka
(Året om men något minskad tillgång under maj och juni)
Ser ut som en gulvit morot och fruktköttet har en söt aromatisk smak. God att rosta, steka, koka, ha i soppa, gryta, gratäng, grönsaksbiffar eller mos. Förvaras kallt, dock inte i plastpåse.

Svartrötter (september-februari)
Kallas även för falsk sparris och smaken påminner om vit sparris. Smala, svarta stänglar som växer under jorden. Kan bli upp till 30 cm långa. Rötterna skalas så det ljusa fruktköttet kommer fram. Skalade stänglar bör läggas i vatten så att de inte missfärgas. God att koka, rosta eller steka. Förvaras kallt i plastpåse.

Kronärtskocka (juli-oktober)
En tistelart där man äter blomkorgen, som i Sverige vanligtvis är grön. Vanligast är att stjälken plockas bort och skockan kokas tills bladen kan dras bort. Den tjockare delen av bladen äts, liksom skockans botten när den rensats från blad och borst. Även god att gratinera och grilla. Förvaras kallt i fuktig plastpåse.

Savoykål (juli – november)
Liknar vitkålen men har krusigare blad som är mörkgröna med ibland gula skiftningar. Har en fin, mild kålsmak God rå, kokt, till kåldolmar, i pudding, stekt med mera. Förvaras kallt i plastpåse.