Supertrendiga surdegsbröd lockar män till bakningskursen.
När Saltå kvarn släppte platserna till säsongens kurser brakade telefonväxeln samman. Platserna tar slut lika snabbt som biljetterna till en Springsteenkonsert. Och det är ungefär samma män(-niskor) som bokar.
Och nu är det dags, på Skillebyholm kursgård i Järna. Ett tiotal män och några kvinnor har samlats vid den stora bakmaskinen runt bagarmästare Manfred Enoksson.
– Kursen går ut på att lära sig använda sina sinnen, säger han. Känn på degen, lukta och smaka. Hör hur det låter när du slår på den.
Bagarmästaren och kursledaren har varit verksam på Saltå kvarns bageri i många år. Här i Järna har det bakats enligt ekologiska och biodynamiska principer sedan 1964.
– Men det är först de tre, fyra senaste åren som vi märkt av ett så här stort intresse.
Orsakerna är flera, tror han. Ökat intresse för matlagning överlag, Svenska kocklandslagets och mästerbagaren Jan Hedhs framgångar, genomslag i medierna och allmänhetens allt större medvetenhet om miljöfrågor och tillsatser i maten.
Manfred försäkrar att surdeg bara verkar omständligt i början, när rutinerna sitter är det sällan problem: Är bara surdegsstarten bra blir brödet bra. Han framhåller fyra viktiga fördelar med surdegsbröd jämfört med bröd jäst på vanligt vis:
- Det är nyttigt och har lågt GI-värde som gör att blodsockret höjs långsamt.
- Hållbarheten är längre eftersom mögelsvampar inte gillar syran i brödet
- Det är ett billigt sätt att baka på
- Brödet blir smakrikt med individuell karaktär
I slutet av kurskvällen kommer äntligen resultatet. De gräddade bröden tas ut ur ugnen och läggs för att svalna. Mörkt ryskt lantbröd, runda dinkelbröd och ljusa baguetter. Bröd bakat på surdeg kan se ut på många sätt, från kärvt rågbröd till len lussekatt. Det doftar och smakar ljuvligt.
Alla kursdeltagare får med sig en säck fylld med egna bröd hem. Och två burkar med startklumpar, en på vete och en på råg, för framtiden – med surdeg.
Kolla in fina surdegsbloggen Pain de Martin!
Recept